Fågelutsättningen utreds vidare – Vad händer nu?

2019 väntas Sverige få en ny djurskyddslag – men fågelutsättningen ska utredas vidare.

Nu inför Svenska Kennelklubben en checklista för hundklubbar som arrangerar jaktprov för fågelhundar. – Vi i fågelhundsvärlden måste fortsätta att hålla hög etik. Det är nödvändigt om vi vill kunna behålla vår verksamhet, säger Britt-Marie Dornell, ordförande i SKKs jakthundskommitté.

 

I mars i år lade regeringen fram en proposition om en ny djurskyddslag för riksdagen. Om den klubbas igenom kommer den nya lagen enligt plan att träda i kraft nästa år.

Två frågor som varit kontroversiella ända sedan utredningsarbetet startade för sju år sedan är grythundsverksamheten – och utsättningen av fågel. Båda dessa har nu lyfts ut från det aktuella lagförslaget för att utredas vidare.

Gällande fågelutsättningen skriver regeringen i lagrådsremissen att ”det kan finnas ett behov av att stärka djurskyddet för djur som sätts ut för jakt- och fiskeändamål”.

Vad den aviserade vidareutredningen kommer att komma fram till – och hur det påverkar möjligheterna att sätta ut fågel – är det i dagsläget ingen som vet. Att fåglar sätts ut för jakt är som bekant ifrågasatt både av intresseorganisationer och vissa politiker.

– Vi måste vara beredda på att man inför någon typ av begränsning eller, i värsta fall, att det kan bli ett totalförbud. Men det kan också hända att vi får fortsätta sätta ut fågel som idag, säger Britt-Marie Dornell.

Förstärka naturliga bestånd

Den utsättning av fasaner, rapphöns och änder som görs idag syftar till att etablera eller förstärka naturliga viltbestånd. Därigenom ökar markens jaktliga avkastning.

Som Svenska Kennelklubben framhållit i ett remissvar gynnar fågelutsättningarna även den biologiska mångfalden. För att de jaktbara arterna ska trivas behövs bland annat ett småbrutet jordbrukslandskap och våtmarker, något som också är viktigt för andra arter som har svårt att överleva i dagens storskaliga jordbruk, som småfåglar, rovfåglar, groddjur, insekter, grödor och andra växter.

Men biotopvård av den här typen kräver stora investeringar.

– Möjligheten att sälja jakt med fågelhund är ett incitament för markägare för att kunna fortsätta denna viktiga insats för det svenska kulturarvet. Effektiva, välutbildade jakthundar är en förutsättning för en etiskt hållbar jakt. De ökade tillfällen till jaktträning och jaktprov, och i förlängningen avelsutvärdering av hundarna, som fågelutsättningarna möjliggör är därför viktiga ur ett perspektiv som når långt utöver hundfolkets egna intressen, betonar Britt-Marie Dornell.

Checklista inför jaktprov

SKK införde etiska riktlinjer för fågelutsättning redan 2006. Nu tar organisationen ett steg till för att stärka etiken. Från i höst kommer alla fågelhundsklubbar som arrangerar jaktprov på marker där fågel satts ut att behöva fylla i en obligatorisk checklista. Den ska garantera att SKKs etiska riktlinjer för fågelutsättning följs. Bland annat ska provarrangören bekräfta att fåglarna satts ut tillräckligt långt före provet och att en erfaren apportör finns tillgänglig vid behov.

Checklistan har tagits fram av en arbetsgrupp tillsatt av SKKs jakthundskommitté. I gruppen ingår, förutom Britt-Marie Dornell, även representanter för jakthundsklubbar för stående, stötande och apporterande fågelhundar, Svenska Jägareförbundet, fågeluppfödare, viltmästare (yrkesjägare) och jaktprovsledare.

– Det bästa vi från fågelhundssidan kan göra för att få fortsätta sätta ut fågel är att hålla en hög etik. Vi kan inte vänta och se hur det blir, vi måste ta initiativet. Checklistan skapar faktaunderlag som vi kan lägga fram om vår verksamhet ifrågasätts. Vi gör det här för att visa att vi inom SKK och dess jakthundsklubbar tar ansvar, säger Britt-Marie.

Hon understryker att utsättningar av fågel endast får ske i marker som har lämplig biotop och i ett klimat där arten kan överleva långsiktigt, i enlighet med den policy som SKK, Svenska Jägareförbundet med flera organisationer gemensamt tagit fram.

Mycket viktigt är också att fåglar som sätts ut fått anpassa sig för ett liv i det fria. De ska bete sig som sina vildlevande artfränder, veta hur man hittar föda och förmå söka skydd för predatorer.

Det naturliga beteendet ökar fågelns chanser att överleva – men det handlar också om att jaktproven ska kunna fungera som ett rättvisande verktyg för aveln. Proven ska i möjligaste mån efterlikna jakt, och hundarna ska i grunden bedömas efter sin förmåga att finna och hantera vild fågel.

– Ska vi kunna göra en rättvisande bedömning av till exempel hundens sök och viltfinnarförmåga måste det ske utifrån en för Sverige normal fågeltillgång. Annars finns risken för att felaktiga egenskaper prövas och premieras. Som provdeltagare ska man inte räkna med fågel i varje släpp, för det är inte så de naturliga bestånden ser ut i Sverige. Det kryllar sällan av fåglar här, konstaterar Britt-Marie.

Etik – det här kan DU göra

Ansvaret för kunna fortsätta jaga, träna och gå prov med våra fågelhundar bär vi alla tillsammans. Som enskild hundägare finns det mycket du kan göra för att värna etiken:

  • Behandla viltet med respekt, både före och efter skottet. Utsatta fåglar får aldrig någonsin betraktas som förbrukningsmaterial. Skjutet vilt är mat och ska hanteras som sådan.
  • Använd begreppet prov, inte tävling, för att betona avelsaspekten. Det gäller även när det handlar om apporteringsprov.
  • Säg till om du ser eller hör något oetiskt. Det är inte att vara ”jobbig”, det är att ta ansvar för den verksamhet vi alla vill behålla.
  • Ha förståelse för att mängden fågel i marken kan vara begränsad. Proven ska efterlikna naturliga jaktliga förhållanden.

Eliza Kajanus

Fotnot: I SKKs arbetsgrupp för fågelutsättningar ingår Sören Aamand Hansen, Jan Andersson, Bartek Brejski, Anders Carlsson, Britt-Marie Dornell, Jesper Einarsson och Stefan Nilsson.

 

Det här gäller vid fågelutsättning

Ur SKKs riktlinjer och råd för utsättning av fågel inför jaktprov och träning med
apporterande, stående och stötande fågelhundar:

  • Utsatta fåglar får inte vara yngre än 12 veckor vid jaktprov eller träning.
  • Rapphöns ska sättas ut minst en månad, fasan minst två månader före
    provtillfället. Vid träning gäller 30 dagar även för fasan.

  • Inga tomma utsättningsburar, transportlådor eller burar med lockfåglar får
    finnas i marken.

  • Vid jaktprov ska en erfaren apportör finnas tillgänglig.

Läs hela dokumentet med riktlinjer och råd här: SKKs riktlinjer och råd för utsättning av fågel 

FacebookFacebook